Mina viktproblem började på allvar när jag var gravid första gången, med min son... Jag var 18 år gammal och gick sista året i gymnasiet (19 år när han kom ut) :) Överviktig blev jag redan ganska tidigt i högstadiet, men inte så att jag mådde dåligt av det. Iaf så hade jag det lite jobbigt i slutet av gymnasiet och lagom till att jag blev gravid hade jag ätit mig till ungefär 20 kilos övervikt. Jag vägde då 90 kilo till mina 170 cm. Under graviditeten var jag ganska deprimerad och rörde inte alls på mig i kombination till att jag åt och åt och åt... 36 kilo senare med en vikt på 126 kg var det dags att föda barn och ut kom den underbaraste lilla pojken i världen, dec -03!!!

Kilona stannade mer än gärna kvar på min kropp eftersom jag inte rörde på mig samtidigt som jag var beroende av både choklad och läsk...

När jag sedan blev gravid andra gången 2,5 år senare vägde jag 108 kilo på inskrivningen hos barnmorskan. Mådde dock mycket bättre under den graviditeten. Nu hade man ju en lite bus-kille att jaga hela dagarna, samtidigt som vi rustade hus med en rasande fart! :)
Gick upp 20 kilo och vägde på förlossningen 128 kg Kändes helt overkligt att vara uppe på dom siffrorna!!!! Men världens finaste tös kom ut!, mars-07!!!

I oktober 2007 var det dags för bröllop mellan mig och Erik och till den dagen vill väl varje brud vara vacker!!!?! I från början sa jag att jag så gärna ville väga under 100- strecket. Men motivationen var inte riktigt på topp, men jag kom ner lite och vägde ca 106 kilo när vi gifte oss

...sen gick luften ur mig...Efter graviditet, husrust, dop och bröllop... Så från oktober 2007 till den 9 januari 2008  när jag skrev in mig på viktväktarna lyckades jag äta mig upp till 112,9 som är min inskrivningsvikt. *huga*



Nu 5 månader senare väger jag 83,6 kg! I onsdags förra veckan hade jag gått ner exakt 29,3 kg. Så nu på onsdag hoppas jag att jag ska klara att gå ner 30 kg jämt, till midsommar :) Min målvikt är 70 kg! Resan sen i januari har varit helt otrolig! Det har gått fort och samtidigt har det gått otroligt mycket lättare denna gång, än alla andra gånger man försökt. Har haft en helt annan syn på det hela och en helt annan motivation.

Vad var det nu som fick bägaren att rinna över??! Varför gick jag till viktväktarna??! Hur tänkte jag innan och varför kommer jag att lyckas denna gång??!

Jo min största motivation är utan tvekan mina barn. Mådde så dåligt  när jag inte gjorde någonting med dom. Min son ville så gärna att jag skulle åka karusell med honom, men jag vägrade! Kunde helt enkelt inte. Förra sommaren tänkte jag för mig själv, -Varför ser jag ut så här?! Jag vill spela fotboll med mina barn och åka karuseller och go kart (hur nu det stavas?!) Och jag vill kunna sätta mig på en plaststol utan att vara nervös över om jag ska komma ner i den över huvud taget eller att den ska gå sönder!!
Bägaren rann väl egentligen över redan då, lite grann. Men när jag kände att jag gick uppåt i vikt igen efter bröllopet.. då fick jag nog!! Jag tänkte noga igenom vilken sorts motion som passade mig bäst och vad mina drömmar var inom det området, jag tänkte igenom ekonomin, eftersom Viktväktarna kostar en del pengar och kom fram till att veckoavgiften där faktiskt var billigare än all choklad jag köpte i veckan, pratade med Erik och min närmaste omgivning att NU gäller det!! Nu SKA jag klara det här, och jag ska klara det det här året!!!

Jag gick till Viktväktarna för att jag ville att någon annan skulle se siffrorna när jag ställde mig på vågen. INGET MER SMYGANDE! Sen behöver jag tips och pushning och gemenskap helt enkelt för att orka fortsätta, för man har ju faktiskt en hel del tunga dagar oxå!!

Min motivation är som sagt helt annorlunda nu än förut. Förr tittade jag mig bara i spegeln och tänkte: -Måste, måste, måste!!! Det är klart att jag fortfarande tänker så ibland men det är den inre motivationen som håller längre! Den yttre som när man bara tittar i spegeln och inte tänker på insidan, dvs psyket hälsan och annat, håller bara i sig ett par veckor tyvärr. Nu kan jag bara prata för mig själv och det är det här jag behöver för att lyckas..OCH DET KOMMER JAG ATT GÖRA OXÅ! :D

Nu har jag drygt 13 kilo kvar, och den resan tänkte jag att den som vill får hänga med på!! Och förhoppningsvis kan vi pusha varann!!!

Förhoppningsvis får jag många kommentarer på det här inlägget!! :) Skulle vara roligt...



Självklart kommer "inskrivningsbild" och "nutidsbild" så fort som möjligt!! Lovar!!!
-Over and out-