Min vikthistoria (skrivet juni 2008 med ett tillägg för dagsläget!)...
Kategori: Allmänt
Kilona stannade mer än gärna kvar på min kropp eftersom jag inte rörde på mig samtidigt som jag var beroende av både choklad och läsk...
När jag sedan blev gravid andra gången 2,5 år senare vägde jag 108 kilo på inskrivningen hos barnmorskan. Mådde dock mycket bättre under den graviditeten. Nu hade man ju en lite bus-kille att jaga hela dagarna, samtidigt som vi rustade hus med en rasande fart! :)
Gick upp 20 kilo och vägde på förlossningen 128 kg Kändes helt overkligt att vara uppe på dom siffrorna!!!! Men världens finaste tös kom ut!, mars-07!!!
I oktober 2007 var det dags för bröllop mellan mig och Erik och till den dagen vill väl varje brud vara vacker!!!?! I från början sa jag att jag så gärna ville väga under 100- strecket. Men motivationen var inte riktigt på topp, men jag kom ner lite och vägde ca 106 kilo när vi gifte oss
...sen gick luften ur mig...Efter graviditet, husrust, dop och bröllop... Så från oktober 2007 till den 9 januari 2008 när jag skrev in mig på viktväktarna lyckades jag äta mig upp till 112,9 som är min inskrivningsvikt. *huga*
Vad var det nu som fick bägaren att rinna över??! Varför gick jag till viktväktarna??! Hur tänkte jag innan och varför kommer jag att lyckas denna gång??!
Jo min största motivation är utan tvekan mina barn. Mådde så dåligt när jag inte gjorde någonting med dom. Min son ville så gärna att jag skulle åka karusell med honom, men jag vägrade! Kunde helt enkelt inte. Förra sommaren tänkte jag för mig själv, -Varför ser jag ut så här?! Jag vill spela fotboll med mina barn och åka karuseller och go kart (hur nu det stavas?!) Och jag vill kunna sätta mig på en plaststol utan att vara nervös över om jag ska komma ner i den över huvud taget eller att den ska gå sönder!!
Bägaren rann väl egentligen över redan då, lite grann. Men när jag kände att jag gick uppåt i vikt igen efter bröllopet.. då fick jag nog!! Jag tänkte noga igenom vilken sorts motion som passade mig bäst och vad mina drömmar var inom det området, jag tänkte igenom ekonomin, eftersom Viktväktarna kostar en del pengar och kom fram till att veckoavgiften där faktiskt var billigare än all choklad jag köpte i veckan, pratade med Erik och min närmaste omgivning att NU gäller det!! Nu SKA jag klara det här, och jag ska klara det det här året!!!
Jag gick till Viktväktarna för att jag ville att någon annan skulle se siffrorna när jag ställde mig på vågen. INGET MER SMYGANDE! Sen behöver jag tips och pushning och gemenskap helt enkelt för att orka fortsätta, för man har ju faktiskt en hel del tunga dagar oxå!!
Min motivation är som sagt helt annorlunda nu än förut. Förr tittade jag mig bara i spegeln och tänkte: -Måste, måste, måste!!! Det är klart att jag fortfarande tänker så ibland men det är den inre motivationen som håller längre! Den yttre som när man bara tittar i spegeln och inte tänker på insidan, dvs psyket hälsan och annat, håller bara i sig ett par veckor tyvärr. Nu kan jag bara prata för mig själv och det är det här jag behöver för att lyckas..OCH DET KOMMER JAG ATT GÖRA OXÅ! :D
Jaaaa, nu sitter man här tillbaka i överviktträsket och TREsiffrigt...IGEN....
Efter målgången i november 2008, mådde jag bara bra ett par månader, sen blev det extremt på jobbet...jobbade mycket men framförallt jobbade jag fruktansvärt hårt, samtidigt som jag ville prova på att jobba för Viktväktarna eftersom jag fått den chansen! Men jag var tvungen att kombinera de båda och jag utbildade mig till konsulent och jobbade som det i 6 månader. Sen var jag tvungen att säga ifrån det, för jag var tvungen att ha kvar det jobbet som gav mest pengar...
Efter att jag slutat med VV gick det mer och mer utför viktmässigt...jag jobbade som sagt galet mycket, mådde väldigt dåligt utan det, tröståt, min mormor blev sjuk och jag...tröståt... vi bestämde att vi skulle försöka få ett till barn, de två tidigare gick det jättelätt o bli gravid, inte denna gång...jag... tröståt...
December 2009 blev jag äntligen gravid (efter 7 månader, och jag vet att det inte var speciellt länge, många försöker i år, men för mig var det också jättejobbigt), det krävdes att få lite julledigt ifrån jobbet så jag inte stressade så....
På inskrivningen hos barnmorskan vägde jag 89 kg... :(
Och på förlossningen var jag återigen uppe på 126 kilo!!! Det trodde jag aldrig kan jag lova, men det lyckades jag med iaf.....!!
Så från målvikt så skillde det alltså skrämmande 56 kg!!!! "DUKTIGA" ANNA!!!!!
MEN, nu är underbaringen ute, sen 1 månad tillbaka, jag njuter av mina 3 barn, jag mår avsevärt mycket bättre och har nu en växande motivation till att klara det här igen OCH HÅLLA DET!!! Jag VET att jag kommer klara det och jag längtar efter mina fina kläder som hänger där på galgarna och ropar på mig!!!!
Jag väger idag 112 kilo och idag var jag ute på min första powerwalk och det var såå skönt!!!
Börjar sakta men säkert...men... NU KÖR VI IAF!!
